wysteriiasblogg.se

Nej ”Sandra” (Eller heter du Marielle som du använt dig av i en kommentar hos Anna?) jag är inte gravid bara lite fet ;) Hade du varit på Burleskfesten så hade du sett mig dricka vin till maten och när jag tittar på bilderna från burleskfesten så näe..jag ser inte ens lite gravid ut ;) (du verkar inte följa min blogg speciellt bra heller då jag varit ut på väldigt mkt party på senaste, rätt dåligt sätt att bete sig på om jag nu hade varit gravid) Jag ser ungefär ut som jag gjort det senaste året, kurvig o med hull ;)

Men tack i alla fall, den dagen jag blir gravid ska jag komma ihåg ditt grattis! :)

Bild på mig och Maria från i Lördags.

Just nu har jag världens flashback vilket jag absolut inte orkar med. Jag vet inte hur andra människor gör här i livet men jag sitter inte och antecknar vilka vänner jag umgås med mer än andra i någon form av ”viktighetsnivå”. Vänskap är ingen tävling!

En ny vecka väntar med jobb måndag till fredag men jag har lyxen att sluta kl 14 hela tre av dem fem dagarna så jag känner att jag har en toppenvecka framför mig! :) (Jag ska fan inte låta mig bli låg pga av detta!!) Jag hoppas på massvis med solsken och att jag ska hinna träffa lite vänner som det annars är lite klurigt att träffa då vi inte bor i samma städer! (Fast Älvdalen kan man väl inte kalla stad..? ;P)

Väckarklockan ringer tidigt imorgon åt mig så måste verkligen försöka få lite skönhetssömn nu även om jag har mycket i huvudet! Allmänt tröttsamt att det känns som det dyker upp en repris på något jag redan gått igenom. Precis som när man var liten är det svårt att leka flera utan att det ska bli drama eller någon form av tjaffs. Absolut ingen favorit i repris.

Sova var det ja, men att halvt som halvt skriva av sig mitt i natten kan behövas ibland även om ni inte riktigt förstår helheten av vad jag försöker säga ;)

Jag kan inte undgå att bli lite avundsjuk när jag ser alla blogginlägg med midsommarkransar, champagne, jordgubbar, människor som firar med sina respektive, familj eller bästa vänner. Och här sitter jag och som vanligt blir ”högtidsdeprimerad”. Jag har otroligt svårt att hålla humöret uppe vid högtider. Jag känner mig alltid så otroligt ensam även fast tre av mina närmsta vänner bjudit med sig på sina midsommarfirande men jag vill inte välja bland tre så kära vänner = ångest. Önskar alla kunde fira på samma ställe. Jag går in i mig själv vid högtider, känner mig som ett litet barn med en trasig familj och jag vet verkligen aldrig vart jag hör hemma. Det känns aldrig självklart hur jag ska fira dessa högtider eller med vem.

Idag när jag åkte förbi Rots Skans så önskade jag för en sekund att jag också kunde stå där och titta på majstångsresningen med nära och kära undrades om dem fortfarande bär rankorna till midsommarstången som jag var med och gjorde som liten i folkdräkt. Men jag har jobbat idag så missade väl såklart hela alltihopa.

Känner mig ganska töntig som ens bloggar om detta men tror inte riktigt mina nära vänner riktigt förstår hur ensam jag känner mig ibland. Jag har ju dem men dem har ju någon annan vid sin sida, en respektive. Jag har ingen vid min sida på det sättet, ingen som finns hos mig när jag verkligen behöver någon. Jag är den ständiga singeln som inte lyckas hitta en kille det håller med och på senaste har jag mest känt mig mer utnyttjad än omtyckt av det manliga könet tyvärr.

Jag skulle behöva någon som åker och hämtar mig när jag blir så här alternativt kan gosa ner sig i soffan med mig och göra ingenting och låta mig deppa..fast med sällskap. Vart man hittar en sån person har jag dock ingen aning om.

Fan vad jag hade behövt någon som tycker om mig vid såna här tidpunkter.

Marcus Schenkenberg.

Pratade med en kille över mail varpå han ber mig att skicka en bild på mig själv. Sagt och gjort. Jag skickar en ansiktsbild när jag gör en rolig grimas. Ber honom skicka en bild tillbaka. Han skickar en bild när han står och grillar i *Tadaaa* bar överkropp, han tittar neråt så ansiktet syns knappt så vad han ville med den bilden är ju inte så svårt att räkna ut. Det är ju kul att killar som visar intresse är måna om sin kropp men när det första man vill visa upp är sin kropp så får det motsatt effekt på mig och jag blir inte direkt intresserad. En kille i min smak hade skickat tillbaka en bild där han försöker bräcka min grimas! ;) Dvs en kille med humor..;)

Jag & det manliga könet har verkligen inte fungerat bra ihop det senaste året.

Fotograf: Bago, Mua: Jessica L, Modell: Cecilia Johansson – me. – 2oo8.

Senaste veckan har det varit väldigt mycket i mitt huvud pga av många händelser senaste veckan. Känslan av att bli besviken, känslan av att göra någon besviken, känslan av att inte bli förlåten, känslan av att ställa upp för någon men bara få skit tillbaka, känslan av tomhet, känslan av att inte veta vad man riktigt håller på med. Jag pratade med en dam en gång, man kan nog kalla henne för ett medium, hon blev helt förskräckt över hur mycket jag grubblar. Jag behövde inte ens säga något eller ge henne någon form av tecken utan hon visste det i alla fall. Tyvärr var det nog över 2-3 år sedan jag pratade med denna damen och jag grubblar fortfarande lika mycket. Hur lyckades jag bli en sådan grubblande människa? Märker ni hur sjuk jag är? Nu grubblar jag över varför jag grubblar så mycket!

Ingen har väl missat att Nelly har fri frakt maj månad ut? Jag tänkte ta tillfället i hand och shoppa upp ett litet presentkort som jag har nu när dem bjussar på frakten. Är det något jag inte gillar att betala när jag shoppar på nätet, vilket jag oftast gör, så är det frakten som tillkommer även om jag förstår att dem inte kan ha porto gratis alla ggr ;) Jag är iaf lite sugen på nya underkläder så jag ska spana efter lite såna nu :)

Idag har jag haft en riktigt dålig dag. Bilden ovan visar vad som hände senast. Ja men jag brukar ju sälja strippshower varje dag till folk? not. En 22åring som har 6000 bara sådär på fickan..jo men visst serrö! ;) Hur han hamnat på min msn..jo jag vet att jag addat honom för lääääänge sen o sen inte pratat med honom men han kör det gamla vanliga knepet..hej jag är fotograf för KC Photo  o bla bla. Sen visar det sig vara någon looser som ljuger för att få brudar att klä av sig. Tröttsamt! Avskyr sånt här då jag är rädd att unga tjejer går på det. Det här hade jag skrattat åt alla dagar i veckan men idag var jag på dåligt humör o detta gjorde bara så jag kände hur orken gick ur mig ännu mer.

Känns som dåliga saker/dåliga känslor har löst av varandra på löpande band idag. Stunder som denna hatar jag att vara ensam. Önskar någon bara kunde säga att allt ordnar sig o ligga och hålla om mig någon timme. Får se om jag kan tvinga misse o gosa lite med mig till en film så jag blir lite gladare.

Ursäkta får den muntra tonen i inlägget ;)

nu ger jag upp för idag och kryper ned under täcket till en film. ett samtal jag hade i morse (i morse för mig, vid lunchtid för er) har gjort så jag känt mig lite ofokuserad hela dagen. tänk att någon annans  handlingar kan påverka mig så mycket. den där lilla flickan hittade fram. inte den bästa kvällen att sitta ensam. men imorgon har jag sällskap hela kvällen så om jag lägger mig nu blir det ju faktiskt lördagskväll lite snabbare!

Bild från när jag var läsarmodell för Sofis Mode.

Ibland önskar jag att min blogg enbart hade 30 unika läsare om dagen och att dessa 30 personer var alla mina vänner. Ni som känner mig vet att jag har mycket i mitt huvud och även om jag brukar vara väldigt personlig i min blogg så kan jag inte skriva om allt i mitt liv. Senaste dagarna har jag haft väldigt mycket hemlängtan pga av olika saker. Samtidigt som jag längtar hem så vet jag att det troligtvis kommer vara lite jobbigt pga av en sak som det känns som jag måste försöka fixa. Känns som jag kanske hade gjort mer nytta hemma än här i Göteborg just nu. Kan man hjälpa någon som inte tror dem behöver hjälp? I hope so. Allt ”krångel” med detta påverkar mig väldigt negativt även fast jag befinner mig 50 mil bort och slipper se skiten. Jag har knappt orkat vara social senaste dagarna, grubblar mycket om det och känner mig lite småledsen, tyvärr!

I dagens program av Efter 10 så kunde man nog se både mig och Maria i publiken, jag hoppas programmet kommer upp på TV4 play senare! Anledningen till att vi åkte dit var såklart för att Egoina skulle vara med i programmet och att sitta i TV publik tycker jag är väldigt roligt och spännande då det är något jag nästan aldrig upplevt!

Programmet handlade bland annat om nätberoende och det var därför Egoina var inbjuden och det fanns en kille som tidigare varit beroende av WOW på plats samt en socionom (tror jag han var).

Jag tyckte att det hela med att vara bloggberoende och blogga mycket framställdes ganska så negativt. Är jag verkligen bloggberoende? Det är jag säkert men jag känner aldrig att ”Nu måste jag blogga” utan det är ju något jag tycker är sjukt roligt. Vill inte att det ska verka så otroligt negativt att blogga för jag får ut så mycket positivt av min blogg att jag absolut inte skulle lägga mig på ”bloggtorken” ;) Det var väldigt mycket fokus på det negativa och väldigt lite fokus på det positiva.

Det positiva med min blogg är alla möjligheter, nya vänner och upplevelser som jag får vara med om! Jag sa det till Maria under programmets gång att om jag & hon aldrig hade bloggat så hade vi ju aldrig träffats och blivit så goda vänner! :I Hur tråkig är inte den tanken? Förstår ni hur många underbara människor som jag har lärt känna runt om i landet som aldrig hade kommit in i mitt liv om jag inte hade bloggat? Jag träffar ju inte dessa personer endast i bloggen utan jag umgås ju med många av dem i verkliga livet också!

Jag hade aldrig fått prova på att leka amatörmodell på en modevisning, Jag hade aldrig fått gå på en massa roliga förhandsvisningar och filmpremiärer, Jag hade inte fått prova skönhetsprodukter vilket jag älskar att göra, Jag hade inte firat halloween förra året med underbara bloggbrudar, Jag hade aldrig fått gå på blogawards och dansa på scen med Kesha, Jag hade aldrig lärt känna Maria, Nadja, Izza och alla andra härliga bloggmänniskor! Jag hade aldrig fått ta del av ERT liv. Jag hade aldrig fått era underbara kommentarer som gör väldigt mycket för mig som person.

Om en människa sitter så mycket framför en dator att det sociala livet blir lidande så behöver man absolut söka hjälp!! Något annat menar jag såklart inte! ;) Men min blogg har snarare gjort mig mer social med andra människor i verkliga livet. Jag har fått många nätvänner som blivit bekanta i verkliga livet eller kanske till och med några av mina närmsta vänner!

Helvete vad jag är glad över att jag har en blogg! ;)

Jag brukar inte bry mig när kändisar är otrogna, gör slut osv men eftersom Sandra Bullock är en av mina favoriter så kan jag inte låta bli att bli lite ledsen för hennes skull nu när Jesse James verkar ha glömt bort vilken säng han hör hemma i! Och att han tydligen sett Sandra på TV och sedan haft sex med en annan tjej efteråt tycker jag låter väldigt grymt! Vart är samvetet? Jag förstår att Sandra har ställt in sin visit i London.

Varför avslutar inte människor ett förhållande innan dem börjar vara otrogna i X antal månader? Händer det inte bara en gång utan 2 gånger i veckan i 11 månader så tycker jag man bör avsluta det man har innan för tydligen så verkar han ju inte direkt hålla Sandra kär längre.

Ja men det är ju bra att jag blir lite lätt upprörd när jag inte ens känner dem inblandade! haha! Och nej något mer intressant blogginlägg blir det inte just nu för jag kom hem från jobbet 22.30 idag och min hals krånglar fortfarande så nu blir det sängen!

Idag har jag varit och inhandlat rouge, glans, clean spray & foundation så jag ska kunna jobba i helgen utan att något ska ta slut! H&M, Kicks och Kryolan har inhandlats. Känns jobbigt att lägga pengar på att kunna jobba när jag fortfarande inte fått min första lön :I Känns en aning motigt just nu.

redan igår hörde jag att det var en liten kille på 2 år i mora som gått bort och jag tog för givet att jag inte kände pojkens föräldrar då jag inte kunde komma på någon på rak arm som hade en son på 2 år. vilken chock det blev nu när jag insåg att jag för några år sedan umgicks med pojkens pappa då han var bra vän med min dåvarande pojkvän. så vi har festat många gånger ihop, han kommer alltid vara min favorit när det kommer till att framföra fuck her gently på gitarr & sång.

genast blev denna tråkighet mer verklig för mig.

när jag läste alla fina ord han skrivit och som andra skrivit på sin facebook sida så kunde jag inte hålla tårarna tillbaka.

saker och ting känns så himla overkliga när man inte känner dem inblandade. det är svårt att sätta sig in på riktigt och förstå att det faktiskt har hänt. Att förlora ett barn måste ju vara en av de värsta sakerna som finns. jag har suttit bra länge nu och funderat på vad jag ska säga till honom. hans son har gått bort, hans förstfödda son. Det är en sån där sak som inte händer på riktigt!

Idag var det dessutom begravning för Owe hemma i älvdalen. känns riktigt tråkigt att jag inte var där då jag ändå umgåtts lite med Owe på senare tid. Jag tror faktiskt inte jag riktigt förstått att han faktiskt gått bort. För mig är han fortfarande i brunnsberg.

Februari har varit en månad med många dödsbud.

Nu är det läggdags för mig, har jobbat i nästan 12 timmar idag på stående fot så jag är tröttare än vad jag vill vara! Era kommentarer svarar jag på imorgon.

tack för att ni finns <3

Inte nog med att jag känner att mitt samarbete med spotlife inte gett mig speciellt mycket genom åren. Mina arkiv går inte att flytta till den bloggplattformen jag vill och när jag flyttar till wordpress så kommer jag inte kunna ta med mig designen jag har just nu = jag måste börja om från noll på en plattform jag inte känner igen eller kan med. Någon som kan med wordpress och vill göra en snygg design till mig? Just nu ser jag verkligen fler problem än lösningar!

Om man tittar på vad spotlife gett mig senaste åren/året så ångrar jag tyvärr att jag gick med enbart så jag hade sluppit allt krångel jag möter just nu. Det här krånglet med att flytta bloggen, lyckas få med alla mina gamla inlägg, lyckas få till en snygg design på ett ställe jag inte kan med (blogg.se kan jag hantera). Det känns liksom inte som att flytten från blogg.se till spotlife har varit värd mödan för att få en fin design i något år. Jag har mist flera månaders blogginlägg, jag har känt mig mer utnyttjad än fram puschad.

Dålig dag och jag oroar mig för min baby (min blogg) så jag kände att det var tillåtet att klicka hem Aladdin från CDON idag faktiskt. Jag vet att det kommer lösa sig med bloggen men just nu känns det lite väl krångligt då jag inte kan hantera wordpress.

Jag ska nog börja med att fixa nya bilder till en ny header för visst börjar vi bli lite trötta på min header nu va….? ;)