Ja idag är jag 35 år och 1 dag. Hur gick det här till och borde jag inte vara en vuxen med koll på livet nu? Det är snarare tvärtom. Jag har ingenting under kontroll just nu och hoppas att saker och ting ska fall på plats snart.

Jag firade inte min födelsedag igår för jag har mest haft ångest inför dagen. Jag brukar inte berätta för folk att jag fyller år heller. Min mamma och moster kom hit och bjöd in sig själva på fika som dom själva hade med sig. Det var väl det närmaste firande jag kom. Annars halvsov jag mest eller grät, ärligt talat. Jag var ledsen hela dagen.

Att fylla 35 och vara osäker på alla ”stora områden” i livet är fasiken en utmaning för psyket. Tänk om jag vetat att jag skulle vara lika förvirrad vid 35 som när jag var 25….

Nu är det i alla fall tack och lov långt kvar till nästa födelsedag ;) Förhoppningsvis har det löst sig med något frågetecken när jag blir 36.