Sånt här får mig att vakna.
När jag läste kommentarerna i detta inlägg hos Maria så kunde jag inte hålla tillbaka tårarna. Jag vet inte vad som har hänt henne men när någon är 24 år gammal och går bort så känns det helt fel. Många tankar går till hennes familj och hennes vänner. <3
Jag fyller 24 år på måndag…
När någon ung människa går bort så börjar jag alltid tänka på om jag verkligen hunnit göra mycket av det jag vill få ut av livet. Lägger jag min tid på rätt saker? Umgås jag med dem jag älskar tillräckligt mycket? Gör jag det jag innerst inne vill göra? Har jag upplevt den där stora kärleken som alla pratar om? Lär jag mig nya saker och utvecklas hela tiden?
Jag är inte rädd för att dö. Men jag är otroligt rädd för att dö och inte hunnit upplevt allt det jag vill uppleva. Och så fort någon ung människa går bort så börjar jag tänka på alla möjliga saker.
Jag borde inte tänka så här, men jag kan inte riktigt låta bli.
Vila i frid Maria.
13 svar på ”Sånt här får mig att vakna.”
Ja du… sådant tänker vi laltid på. Det gäller att ha ett mål som yngre tror jag och att man är säker på målet. Vad man vill ha ut av livet…
Jag tvivlar inte på att jag disponerar min tid fel. Jag lägger allt på skolan, typ. Och träning. Många säger att jag kommer ångra det. Många frågar om jag inte är intresserad av att skaffa pojkvän…
– Nej, det är jag inte. Jag ska fan ta nobelpriset, och då gäller rätta betyg från början. No time for any boyfriends…
öhh… nu flummade jag iväg. Ursäkta min "djuphet".
Bra inlägg. Det blir som en slags upplysnig liksom.
God natt
<3 kärlek till dig.
Usch fy va tråkigt =(
Jag tänker lika dant när sånt händer. Man vill ju inte tjata sönder folk men man vill ju ändå att dom ska veta så ofta som möjligt hur mycket man tycker om dom.
vad är det som hänt henne? vet du?
Åå jag känner igen mig i kommentarerna. Satt vid min syster för ett par veckor sen och bara grät och hoppades att hon skulle vakna upp. Upprepade gång på gång hur mycket jag älskar henne och att hon skulle kämpa och överleva. Hon gjorde det tack och lov! men den känslan, när man inte visste om man skulle få prata med henne igen, krama henne och säga att man älskar henne.. det är så oförklarligt och så tungt.
Och du har rätt.. det är en tankeställare när något sådant händer..
Sådär tänker jag varje gång någon dör… o i min ålder så har ju faktiskt folk börjat dö här o var, gamla kompisar o såklart föräldrar. Antar att man kan bara försöka göra det bästa man kan. Fast jag tror de där tankarna är nyttiga, de är en spark i baken för en själv..
Usch :( Jag är livrädd för att dö och inte hinna göra allt jag vill. Är nästan mer rädd att nån i familjen ska gå bort. Usch :(
Vet du vad som hände? :/
Det är tragiskt när en sådan ung människa går bort, ja och jag vet vad du menar. Jag brukar tänka lite så också, ifall jag har åstadkommit/hunnit med allt jag vill göra… :/
Och jag grät också när jag läste kommentarerna. Tragiskt! :(
ja usch va hemskt :(
jag börjar också tänka en massa när nåt sånt händer.. :/
Jag förstår vad du menar. Jag har varit med om att vänner har gått bort alldeles för tidigt. Det får en att tänka till. Tyvärr är det alldeles för lätt att ta livet för givet!
Ååå va fruktansvärt hemskt att läsa alla kommentarer till henne. Började rinna tårar nerför mina kinder. Tänk man vet ju inte om man själv lr nån nära plötsligt råkar ut för nått sånt tragiskt :( gäller att vara rädda om varandra..
Va bra du skrev om det! pusss
Så sjukt, den senaste veckan har jag också tänkt så. Jag är nog inte heller rädd för att dö men jag är som du skrev rädd för att inte hinna med och uppleva saker och ting. För man vet ju aldrig när ens liv slocknar.. Därför försöker jag ta vara på saker och ting och inte snåla allt för mkt i livet.. :)
Hej. Har nu suttit och läst igenom alla Marias kommentarer….så tragiskt:(
Vet du vad som hänt henne ännu? Inte för att det spelar någon roll egentligen (det är ju hemskt nog som det är menar jag)men jag har ju läst hennes blogg lite nu och då innan…..och …ja,man undrar ju. Tycker det är så fruktansvärt att läsa ett helt "vanligt" inlägg och sedan finns hon inte mer….
Kommentarer är stängda.