Tags : , Privat

cci20151209_0014 cci20151215_0017 cci20151215_0032 cci20151215_0077

2 veckor sedan pappa gick bort. Jag kommer verkligen aldrig mer få träffa min pappa. Är det här något som någonsin sjunker in i hjärnan? Alla dör nån gång, jag vet, men jag trodde verkligen det var ett flertal år kvar innan pappa skulle lämna oss.

Jag känner mig som ett stressat vrak och de senaste dagarna har jag känt att jag fått rejäla psykbryt av trötthet. Begravningen är nästa vecka och jag börjar i alla fall känna att det inte är jättemycket kvar att planera inför den samtidigt som det känns som jag har att göra månader framöver med allt möjligt…jag har väldigt svårt att se slutet på allting som ska göras just nu.

Livet känns så otroligt skevt just nu. Ni som känner mig i verkligheten vet hur nära till skratt jag egentligen har men jag skrattar inte alls på samma sätt längre. Jag känner mig inte som mig själv och jag vet att jag tids nog kommer känna mig som mig själv men det känns så otroligt långt bort just nu. När jag tittar mig själv i spegeln så är det inte mina egna ögon jag ser, det är ett par mörka sorgsna ögon utan glädje som tittar tillbaka på mig.

Jag hoppas jag snart kommer ha mer ork för vardagliga saker som att ta en vanlig jäkla promenad, skriva ett blogginlägg – om skönhet alltså, laga mat, sticka till gymmet och träffa vänner men än så länge tar jobbet, planering av begravningen och sörjandet all min energi + lite till.

Jag vet knappt om jag sörjer ”på riktigt” än pga att jag känner mig så stressad. Bryter ihop med jämna mellanrum och står alltid och tittar efter pappa vid dom stora varuportarna på jobbet för det var där min lilla pappa kikade in genom fönstret när han skulle hämta mig de gånger vi åt lunch ihop. Jag tittar så många gånger om dagen mot dessa portar men han står aldrig där. Han kommer aldrig mer stå där. Jag vet det. Men jag tittar efter honom hela tiden ändå.

Dags att sova för klockan 6 ska jag helst infinna mig på jobbet imorgon. Jag är så psykiskt trött och jag har nog aldrig längtat så här mycket efter semester.

Jag hoppas ni kramar på era nära och kära ♥

SKRIVET AV Wysteriia december - 14 - 2016 23:01 10 KOMMENTARER
Tags : , Kärlek., Privat

”Det kom ett vykort från himmelen
Jag kommer inte tillbaks igen
Det var orden du skrev
Det var så livet blev
För dig och mig
Det kom ett vykort från himmelen
Och det doftar som sommaren
Åh jag blundar och minns
För änglarna finns
Och de sjunger för dig”
– Larz Kristerz
_mg_3683

På kvällen Tisdagen den 29:e November så fick jag ett sånt där samtal som jag än så länge klarat mig från att få. Pappa hade varit med i en bilolycka.

Efter jobbet den 29:e November så var jag in på coop och träffade pappa när jag var på väg till kassan. Pappa hade då sett min bil på parkeringen och ställt sig vid kassorna och väntade på mig för att inte missa mig inne i affären ♥ Jag var jättetrött den dagen och vi pratade lite om att pappa tänkt skjutsa Robert, min bror, till Arlanda när han ska dit nu i December bland annat. Jag minns verkligen inte mina sista ord till honom, jag minns bara att jag inte kramade honom hej då som jag brukar göra vilket gnager väldigt mycket i mitt bakhuvud just nu. Jag misstänker att jag sagt att vi hörs senare, som jag brukar säga. Tänk om jag vetat om att det samtalet var det sista samtalet jag skulle ha med min pappa. Jag är så glad och tacksam att han väntade på mig där på affären ♥

1 timme efter vårt samtal på affären så hände det jag inte trodde skulle hända på flera år. Samtalet från min bror som bara visste att han varit med i en bilolycka. Robert hade hunnit till olycksplatsen och pratat med pappa som bara svarat Ja och sett jättefrånvarande ut men i alla fall var vid medvetande. Jag åkte till olycksplatsen och såg bilen och kände rätt snabbt att det hade hänt pappa nånting och jag började genast tänka på stroke eller hjärnblödning och ställde faktiskt in mig på att pappa kommer behöva jättemycket hjälp nu för att ta sig tillbaka till vardagen. Jag hoppades dock att han fumlat med öronsnäckan eller att kanske Coxi, hunden, lyckats störa honom så han kört sådär underligt och att allting gått jättebra och att han bara fått en chock.

_mg_3614

Men min lilla pappa som jag brukar beskriva som Super Mario fast i blåställ hade fått en stor hjärnblödning. Jag ringde IVA så fort jag visste att dom hade fått in honom till akuten i Mora. Redan i det samtalet som jag hade med läkaren så förstod jag att pappa kommer inte vakna igen.

Den 30:e November förklarades pappa hjärndöd. Jag önskar att jag kunde ge min lilla super mario 1 up för 66 är ingen ålder ♥ Eftersom pappa blev hjärndöd så kändes det som en självklarhet att donera hans organ så jag hoppas verkligen att pappas för tidiga död har lett till att någon annan människa har fått en ny chans i livet ♥

_mg_3710Våmsjön

En av dom bästa dagarna med min pappa i vuxen ålder och som jag kommer se till att lägga ordentligt på minnet är från när vi var ovanför Klitten i skogarna där och tittade på den gamla flottningsrännan och åkte runt i klittenskogarna till Våmsjön bland annat och pappa berättade om hur han varit där som ung och fiskat, vart dom hade hoppat ur rännan för att komma ned till vattnet och såna saker. Man riktigt kände hur roligt pappa tyckte det var att få berätta om när han varit där som ung. Det är från den dagen som bilderna i detta inlägget kommer ifrån ♥

_mg_3685

Tilläggas bör att denna sitter i början av flottningsrännan eftersom den är väl gammal och kanske inte så bra att vandra runt på. Varpå pappa lyfter bort kedjan, säger Äh…det här är väl ingen fara. Det är ju inte ens purket! Och Villy 65 år gammal med opererad höft, knä och allmänt ranglig i kroppen sätter fart nedför rännan! Jag var mer rädd och nervös över den där flottningsrännan än vad pappa var, och han skulle gå så långt ner det bara gick också! haha! ♥

_mg_3629

Älskade pappa vad jag hoppas att du mår bra där du är nu och inte kände dig rädd strax innan du försvann. Jag hoppas verkligen att du hörde Roberts röst och att du kände att vi var med dig allihopa på sjukhuset! ♥ Jag hoppas du kommer till mig när både du och jag är redo och berättar att du mår bra ♥

Gör mig en tjänst och krama om era nära och kära en extra gång nästa gång ni ses för ett tu tre så kanske olyckan är framme ♥

SKRIVET AV Wysteriia december - 2 - 2016 18:38 20 KOMMENTARER
Tags : , Privat

1459799811293

Jag har skrivit flera gånger i bloggen om min pmds och denna omgången har den varit riktigt jobbig och jag har verkligen haft galet mycket ångest, tankarna har virvlat omkring som tusan i huvudet, jag har haft riktigt riktigt svårt att sova, misskött kosten mer än vanligt och allt annat som brukar tillkomma. När jag tittat mig i spegeln så har jag bara sett en trött, ful och gammal tjej som känt sig ledsen, superseg period känslomässigt. Så det blev en liten ofrivillig paus från bloggen och det är därför jag knappt uppdaterat på senare tid och jag har knappt kollat min bloggmail, det blir liksom något som inte är prio ett. Det brukar gå ganska så bra för mig att ta mig igenom min pmds , att förstå varför jag blir som jag blir är den största hjälpen för mig, men den här gången var det allt bra segt. Jag har i alla fall hållit mig flytande och umgåtts med vänner, skruvat med bilen, tränat och sett till att jag varit social på helgerna!

Ibland behövs en paus från bloggen och denna gången gjorde det mig nog bara gott! ♥ Ska åka på jobbresa Onsdag – Söndag men hoppas på att jag ska ha lite mer krut att lägga på bloggen efter den resan :) Vi ska till alperna och förhoppningsvis inte bryta några ben ;)

Bjuder på några halvsuddiga snapchat bilder i detta lite mer privata inlägg, puss på er! ♥ Ska faktiskt redigera någon bild nu innan jag ska lägga mig, vilket känns underbart att jag känner inspiration inför!

SKRIVET AV Wysteriia april - 4 - 2016 21:54 2 KOMMENTARER
Tags : , Privat

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

SKRIVET AV Wysteriia april - 24 - 2013 23:27 Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.
Tags : , Privat

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

SKRIVET AV Wysteriia januari - 14 - 2013 0:40 Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.
Tags : , Privat

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

SKRIVET AV Wysteriia oktober - 18 - 2012 17:47 Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.
Tags : , Privat

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

SKRIVET AV Wysteriia februari - 24 - 2012 9:58 Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.
Tags : , Privat, Wysteriia snackar blajj.



Pms för mig stavas pmds/pmdd (tror jag själv i alla fall) och har jag otur så blir det riktigt illa och jag ligger mest och funderar på saker som vem som skulle sakna mig om jag försvann. ungefär. Innan ”lingonveckan” som man sa på 90-talet så rasar då och då min värld samman och denna gången har det verkligen varit värre än vanligt och det är nog därför jag känner behovet av att skriva av mig lite även fast jag inte riktigt vet vilka som läser. Men eftersom jag skrivit om pmdd tidigare och jag vet att det brukar vara någon som får en ”aha” upplevelse de få gånger jag tar upp det så kan väl vara värt det för någon av er kanske.

Jag kan inte ens förklara med ord vad dom här dagarna gör med mig men jag är så glad att jag vet innerst inne att mina värdelöshetskänslor försvinner av sig självt efter några dagar. Att jag vet att allt jag känner ”inte är på riktigt” hjälper väldigt mycket även om dom tyvärr inte gör så alla jobbiga känslor försvinner eller går över. Tyvärr.

Denna helgen har varit den värsta på länge och tyvärr så har det inte ”lagt sig” riktigt ännu, det brukar lägga sig när mensen kommer igång så ni kan ju gissa hur mycket jag bara väntar på att min mens ska starta varje månad?!? Jag har känt mig som ungefär hela symptom listan för pmdd i helgen. Snacka om deprimerande människa jag blir. Allt blir nattsvart, känner mig otroligt ensam samtidigt som jag inte orkar kontakta andra människor, jag orkar och vill inte göra nånting, jag tröstäter, gråter och funderar väldigt mycket på varför jag ens finns, om någon skulle sakna mig om jag försvann, vad jag någonsin gjort som är bra etc etc. Jag ifrågasätter min existens väldigt mycket när det är som värst och jag känner det verkligen som att ingen tycker om mig. Som tur är så inträffar inte detta varje månad att det går så långt, att jag blir så nere, men ibland.

Det här är något som har förstört väldigt mycket för mig och förstör fortfarande eftersom så många andra inte riktigt förstår. David är väl tyvärr en av dom som hamnar i kläm och det är väl för att han inte riktigt förstår eller vet vad han ska göra. Hur får man någon glad som tappat livsgnistan för några dagar liksom? Jag vet knappt själv men det dummaste man kan göra är att bli arg/lämna mig ensam eller bete sig som att mitt beteende är något jag gör fel. Jag har gått igenom några relationer med arga pojkvänner som skällt på mig när jag gråtit och varit ledsen utan att kunna förklara varför…men jag kan oftast inte förklara varför. Jag upplever bara en hopplöshet jag inte kan förklara själv riktigt.

Man kan äta antidepressiva mot pmdd men förut när jag gick till en terapeut så var första frågan jag fick om jag ville ha något utskrivet….då hade jag inte ens pratat terapeuten ännu? Sen har antidepressiva så många bieffekter som jag är lite rädd att jag ska få tyvärr..det är liksom min nödlösning känner jag.

Jag har i alla fall överlevt den här månaden också och jag ser framemot att börja förblöda istället för att må som ett sprängt utedass.

It can´t rain all the time (tänker ofta på den raden) och om någon/några dagar är jag förhoppningsvis tillbaka i min ”gamla form” igen.

Är du lika knäpp som mig en gång i månaden eller bara vill läsa mer om pmdd så är det bara att googla eller läsa lite på Wiki.

 

 

SKRIVET AV Wysteriia februari - 19 - 2012 23:19 21 KOMMENTARER
Tags : , Privat

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

SKRIVET AV Wysteriia november - 30 - 2011 18:59 Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.
Tags : , Privat

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

SKRIVET AV Wysteriia november - 15 - 2011 22:54 Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.
Tags : , Privat

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

SKRIVET AV Wysteriia november - 10 - 2011 0:28 Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.
Tags : , Privat

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

SKRIVET AV Wysteriia september - 17 - 2011 17:56 Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.
Tags : , Privat

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

SKRIVET AV Wysteriia augusti - 27 - 2011 14:40 Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.
Tags : , Privat

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

SKRIVET AV Wysteriia december - 22 - 2010 7:43 Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.
Tags : , Privat

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

SKRIVET AV Wysteriia december - 6 - 2010 21:35 Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.